Hawaii part 2
Just walking down Waikiki beachwalk looking crazy.
På en mystisk Italiensk "familjerestaurang" där alla rätterna var menade att delas på minst två. Innan man fick slå sig ner vid bordet fick man dessutom en rundtur i restaurangköket där alla kockarna stod och lagade mat och vinkade och hälsade.
Vi skulle bara äta efterrätt så vi beställde in denna vulkankaka med glass och en brinnande sockerbit i toppen. Den var inte jätte god. Medan vi satt och åt kom de och fotade oss och sedan kunde man köpa fotot om man ville för dyra pengar.
Kvällsdopp.
Hanne hade köpt ett fodral till sin telefon så hon kunde ha den i vattnet.
Waikiki by night.
De hade en rolig hattaffär där vi provade massa fina hattar.
En dag gick vi upp på Diamond Head som är en gammal vulkan. Det var en fin men inte särskilt lång vandringsträcka upp till toppen. Vi skulle ta bussen dit men så körde en taxi förbi och då frågade två killar på busshållplatsen som skulle till samma ställe om vi fyra skulle dela på en taxi eftersom det då skulle kosta lika mycket som att ta bussen. Det var tur att vi gjorde det för tydligen gick bussen bara en gång i timmen.
Så här fin var utsikten på toppen.
Honolulu.
På nedvägen började det ösregna men det var bara skönt för det var svinvarmt.
När vi kommit ner träffade vi på samma killar som vi åkt dit med igen och bestämde oss för att dela på en taxi tillbaka också. En taxi dök upp i motsatt riktning och en av killarna vinkade till honom. Han ville gärna köra oss och tecknade att han bara skulle vända. Eftersom han stannade mitt i vägen för att prata med oss blev bilen bakom irriterad och tutade. Av någon anledning begrep dock inte taxichauffören att det var bilen bakom honom som tutade utan han lade kvickt i backen och utan en blick i backspegeln satte han foten på gasen och körde rätt in i bilen bakom med ändan först. Alla runtomkring skrek: neeej.
Stackars taxichaufför. Den andra föraren kastade sig ur sin superfräna sportbil och gastade: What the hell are you doing??
Det var inte mycket vi kunde göra utan vi traskade ner till busshållplatsen plötsligt sammanbundna med alla runtomkring som ivirigt diskuterade den olyckliga händelsen. Efter tio minuter kom taxichauffören i alla fall och plockade upp oss, ledsen över bildförsäkringen som nu skulle gå upp i pris. Vi gav honom extra tips.
Talangfulla beatboxande och rappande grabbar i 14-års åldern. Waikiki var fullt av gatukostnärer. Våra favoriter var ett gäng hiphopare. De var mellan 15-23 och var så synkade att pratade en så fyllde de övriga i på vissa ord ungefär som en hejaklack. De var sjukt duktiga på breakdance också och i slutet på showen sa de alla: Don't do drugs, or alcohol, it's bad for you, eller något liknande, haha.
Det verkade vara en organisation som hjälper ungdomar som hamnat på sniskan. Roligt gäng.
Förutom dem strövade papegojmän omkring med ruggiga papegojor som sattes på axlarna till fåniga turister som ville ha ett foto på sig själv med en vingklippt papegoja på axeln, varför man nu vill ha det i fotoalbumet hemma. Vi såg en snubbe som körde omkring ett marsvin på en radiostyrd bil och en galen kycklingman som var utklädd i gul dräkt och spelade gitarr och trummor samtidigt som han tutade hysteriskt i en liten visselpipa.
The beach.
Här väntar vi på att få åka ut till USS Arizona Memorial på Pearl Harbor.
Den här konstruktionen är byggd ovanpå USS Arizona som var ett krigsfartyg som sjönk under japanernas bombningar av Pearl Harbor december 1941. Kvar i skeppet ligger hundratals män som gick under med det.
Delar av skeppet sticker upp hur vattnet.
Fartyget läcker fortfarande olja. Det sägs att det är de omkomna sjömännens tårar.
Lista över alla de män som dog på båten.
Pearl Harbor var väldigt amerikanskt i dess hyllning av den amerikanska militärismen och patriotismen. Här fick man lära sig om de Amerikanska hjältar som gick under i sin ungdoms gröna vår på grund av japanernas illsinniga bombningar. Det var såklart en tragedi men det var tydligt att man efter ett besök på Pearl Harbor skulle fälla en tår och ställa sig med handen på hjärtat och tänka: AMERIKA, vilken nation, vilken styrka, vilken hederlighet och välvillighet, AMERIKA, mitt land, min räddare och min största stolthet. AMERIKA.
Märkligt är också att i ena andetaget lär vi oss hur illa det är med krig och vilka tragiska konsekvenser det har men att vi i nästa stiger in i shoppingbutiken där man kan köpa leksaker till ungarna i form av pansarvagnar, bombplan, krigsfartyg, soldatdockor och vapen. Snacka om dubbelmoral. "Nu har du lärt dig vad krig kan orsaka men här har du en kulspruta lilla vän, spring iväg och lek nu."
Fin kvällsbild som jag lyckades ta av ett cyklande par i solnedgången.
Det var många fina solnedgångar!
See you later!
