Champaign part 2
Det här är ett majsfält på campus. Inte bara "ett" majsfält dock, utan som skylten antyder faktiskt Amerikas äldsta "experimentella" majsfält. Mycket fascinerande.
Utanför idrottsarenan. University of Illinois har många lag av olika sort. Jag ser ut som en äkta amerikansk fotbollsspelare, eller hur?
Neas universitet har dessutom ett quidditchlag! Jag skulle lätt vara med i det om jag gick där. Var har ni kvastarna??
I universitetets bokhandel fanns ALLT med Illini-tema (Illini uttalas Ill-aj-naj, superweird) Och då menar jag ALLT ifrån hundben och bebisnappar till köksutrustning och ja, det här monopolspelet med Universitetsplatser. What's not to love?
Vackra höstfärger!
Till lunch blev det Chicago-style "deep dish pizza" vilket i princip skulle kunna vara en pizza-paj. I botten ligger osten och överst ligger tomatsåsen. Delicious.
Mmm... min mobilkamera skulle seriöst kunna funka till en kokbok.
Här är "The Union." Nea brukar hänga här inne.
Nea mobbade mig för att jag fotade vissna blommor utanför the Union, men jag tyckte de var FINA.
Neas universitet. Genuint och högtidligt.
Det här är tydligen platsen där flest studenter blir bestulna därför att de somnar i de bekväma fåtföljerna och medan de sussar sött försvinner deras laddande datorer. Tänk på det nästa gång ni tar en tupplur! (Det händer på SF state hela tiden också vilket är anledningen till varför jag häromdagen tupplurade i biblioteket med datorn i famnen som en nallebjörn.)
Jag posar galet.
Det här är en fejkad Alma Mator (tror hon hette så). Den riktiga statyn står egentligen ute på gården men var nedplockad för renovering.
Hon är snygg va, lilla Alma.
I källaren på the Unionen finns inget mindre än en BOWLINGBANA. Studenterna på Neas unviersitet kan roa sig kungligt mellan föreläsningarna.
Här är Nea utanför sitt hus som ligger två minuter från universitetet. Somliga har det bra. Vi snackar inte GÅNGavstånd utan KRYPavstånd.
Den välkända "quaden"
Jag och Nea
Anna leker i höstlöven.
Nea leker i höstlöven,
Fin bild på fin Neis.
Det här är Abraham Lincoln. Om man klappar honom på näsan får man tur på alla tentor.
Nea ville också ha tur.
Vilken karl!
De hade till och med en teater vackert målad i milda pastellfärger.
Nåväl.
På kvällen åt vi middag på USA:s femte bästa barbequeställe som råkar ligga... ja just det, i Urbana Champaigne!
Nea med fina men superäckliga Margueritas. Det var lång kö så vi satt och smuttade på dessa medan vi väntade på att få bord. En snubbe i kön var lite överförfriskad (efter allt för lång väntan och allt för många öl) och körde ideligen cykelhjälmen i sidan på Nea som var måttligt road. Hans fru verkade inte heller helt väl till mods utan skrattade ursäktande när maken bräkte dåliga skämt över alla som kom genom dörren. Det var en lättnad för fler än henne när "Adam and company" slutligen kryssades av på listan och leddes in i lokalen till ett avskilt bord.
På hemväg. Här är en busshållplats. Det ser man enbart på den minst sagt diskreta skylten underst på stoplen. Det gäller att veta var man ska leta.
Så det var lördagen.
Söndagen kommer kanske imorgon. We'll see.
Cheerio!
